Iraks framtid

Dick Erixon har ett intressant inlägg om USAs utrikespolitiks framtid. En artikel i Washington Post är anledningen till inlägget, där det bl.a. skrivs: ”Amerikas utrikespolitik kommer att genomgå vissa justeringar, men ingen flipp-flopp”

Artikeln avslutas med citatet: "Under detta årtionde gick idealisterna för långt; i det föregående var det realisterna som inte gick tillräckligt långt".

Jag håller med om att realisterna i förra årtiondet inte gjorde tillräckligt på långa vägar. Med katastrofer som Rwanda och Bosnien i minnet, känns alla andra slutsatser uppåt väggarna fel. Dock är jag inte så säker på att idealisterna i Washington (Bushadministrationen) gått för lång i dagens läge. Att störta terroristerna i Afghanistan 2001 efter 11 september var totalt nödvändigt. Också att störta Saddam Hussein var viktigt eftersom det gav grogrund för en demokratisk utveckling i hela mellanöstern.

Naturligtvis kommer det att ta tid, men kanske inte så långt som alla verkar tro. Historien har lärt oss att demokrati kan segra förbluffande sanbbt, när bara diktaturen fallit. Våldet i dagens Irak är naturligtvis skapat av bl.a. Syrien och Iran som minst av allt skulle vilja se demokrati blomstra. Då skulle de nämligen löpa enormt mycket större risker att själva "falla" för demokratin.

Det har sagt förut, men jag säger det igen. Att stödja Iraks demokratisering NU är det viktigaste för hela regionen och dess miljoner människor.

Ett citat från The Right Brothers känns lämpligt!
"Democracy is on the way, hitting like a tidal wave All over the middle east, dictators walk with shaky knees Dont know what theyre gonna do, their worst nightmare is coming true They fear the domino effect, theyre all wondering whos next"

Borgström och DDR- radio

Varför får Claes Borgström, jämställdhetsombudsman och i grunden jurist uttala sig i ekot om huruvida Palmeutredningen ska läggas ner eller inte. Det finns som jag ser det inte något verkligt vettigt skäl....annat än den gamla kommunistbakgrunden då.

Om hållbar energi

Måste säga att jag tror att Volvos VD har en poäng när han vill se en hållbar satsning på förnyelsebara bränslen på eunivå. Det viktiga när det gäller att minska bensinkonsumtionen och bryta oljeberoendet är ju det internationella samarbetet.

För sådana ändamål är eller skulle i alla fall EU kunna vara ett mycket vasst redskap.

Jag är inte så bergsäker på att människans användning av fossila bränslen är orsaken till klimatförändringar, men det är något som står öppet. För den skull ser jag inte varför vi inte kan, bör och antagligen måste ta tag i problemet med koldioxidutsläpp. Oljan kommer förr eller senare att ta slut och vi står då inför ett stort globalt problem med katastrofala världsekonomiska följder något som skulle drabba alla länder med stor kraft.

Kan vi bryta oljeberoendet och istället skapa långsiktigt hållbara alternativ så är alla vinnare, Sverige, europa, världen och på sikt även ekonomin.